Hej på er!

Idag har det sista laget haft serieavslutning (en massa roliga evenemang kommer framöver för oss så säsongen avslutas inte än!).

En förstaperiod där vi sitter i förarsätet. Vi bestämmer lite tempot framåt och har huvudet påkopplat i försvaret, få tekniska fel och vi visar att vi är där och har förmågan. Därefter känns det lite som av en meltdown och vi tappar matchen, kanske främst på grund av vårt försvarsspel. Vi tappar koncentration och glöd i ögonen, det saknas driv i närkamperna vilket i sin tur bidrar till att vi inte har rätt intensitet i anfallen heller. Står lite på hälarna och hänger med axlarna och känner kanske att någon annan ska göra det. Det engelska ordet GRIT kommer upp i mitt huvud, den saknades på en hel del håll idag. Med 5 bollar upp efter andra perioden orkar vi inte resa oss förrän det är för sent. En helt ok avslutning av matchen där vi lyfter vårt spel lite grann. En match där vi tyvärr generellt sett över laget inte är helt slutkörda när slutsignalen går. Sådana matcher som också finns. 

Detta är otroligt lärorika matcher som utvecklar tjejerna (och oss) något enormt. De vill alla vara på plan och gör sitt bästa för stunden. Just detta är grymt av dem. Vi visar också att vi har förmågorna och även om vi får idéer om hur vi ska utveckla vårt spel är det kanske främst på det mentala planet vi ska arbeta vidare. Att våga spela roll och vilja spela roll, både för sig själv och laget. Att misslyckas för att man försöker är kanon och är en förutsättning. Att gå in och ta den fysiska kampen är otroligt viktigt,  både offensivt och defensivt. Nästa, och inte förra, situationen är det viktiga!

Mot nya utmaningar tillsammans, tack för idag och ta hand om er!